måndag 9 maj 2016

Jag blir bara sååå trött... del 1


Ja, det är väl ingen nyhet vid det här laget att jag är född och tog mina första stapplande steg på Skyttegatan i Västerås.
 

 
Där lekte vi cowboys och indianer med knallpulverpickor från Zetterlunds och hemmagjorda pilbågar långt inne i de ändlösa Malmabergsskogarna.

Där fick jag veta att Pippis pappa var negerkung på Kurrekurreduttön.
Där sjöng vi i lekskolan så det hördes ut på gatan: Här kommer indianer, sluga som babianer...
I samma lokal, i söndagsskolan, fick jag klistermärken där Barrabas stod och hånlog när dom spikade upp Jesus på korset...
I Nu ska vi läsa del 1, var det teckningar på små negerbarn med pinne genom näsan och läppar stora som skulle få Victoria Silvstedt att dö av avund...
Jag åt mig mätt på negerbollar när maten i matbespisningen inte föll ynglingen på läppen...
Jag slukade Vilda västern och Prärieserier varje vecka där kapten Miki, Windy och doktor Salasso sköt rödingar på löpande band...

Och så fortsatte livet med det ena snetrampet efter det andra...

Och kan ni tänka er, när jag själv blev förälder så läste jag Tintin för mina barn de få kvällar jag var hemma...
 

Jag måste vara en ond och dålig människa som fått i mig så mycket skit, att jag inte blivit stenad eller inlåst på instution enligt LPT är ett under.
 
 
Idag blir jag sååå trött...
 
När en självutnämnd kulturelit ger sig på det mesta som skrivits och ritats för barn, där Hergé och Jan Lööf nagelfars och hängs ut på ett närmast Salman Rushdie-sätt, där inte ens Astrid går helt fri, bara för att dom berättar och diktar något från en tid som kultureliten tror aldrig har existerat.
Jag har under snart 70 år lärt mig att dikt är dikt och verklighet är verklighet...
Att indianer oftast har ett IQ som vida överglänser Trump och andra babianers.
Jag tror att mina barnbarn, men även andra ungar har synnerligen goda förutsättningar att i framtiden lära sig skillnad på dikt och verklighet och vad som är rätt och orätt. Helt på egen hand eller med varsam skolning av föräldrar och pedagoger men framförallt...
utan inblandning från den självutnämnda kultureliten och nödiga bokförläggare... 
 
 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar