Ja, jag blir inte så trött,
jag blir faktiskt ganska upprymd när jag
tänker tillbaka på den där julikvällen -62 när G-Lars drog rakt in i trädgården hos den stackars
familjen som hade det tveksamma nöjet att bo precis utanför Folkets Park i
Eskilstuna.
Det var inte mycket att
vinka på, de stabila granitstolparna var precis så långt placerade från varann
så att en Chrysler-57a skulle kunna trä sig
igenom. In i trädgården, över jordgubbsland och in i hallonhäckar. G-Lars hade
sumpat att asfalten blev till grus, att det som ena sekunden var ett
förträffligt grepp blev till ett såp-underlag som Gud inte informerat om. Vi
stod alltså i en trädgård i en Kjulsta med en Chrysler -57a. G-Lars höll
fortfarande ett stadigt tag om bakelitratten, vi andra skrattade eller grät,
jag minns inte riktigt vad, det enda jag kommer ihåg att det kommer ut en man på farstubron iklädd morgonrock och tofflor
utbringande:
Häcken ???? ....
Vi hade "missat"
granitstolparna men tagit med oss det mesta av syrenhäcken...
Det blev aldrig nått mer av
affären, G-Lars farsa rättade upp det mesta i vanlig ordning och vi som hade
fått ställt till det fick blanda cement några veckor på ett av G-Lars farsas
byggen i stan...
Idag, dryga 50-bast senare,
sitter jag här och njuter av att se att alla Chrysler-57:or där kanske en av dessa hamnade i en trädgård i Kjulsta en tidig sommarmorgon 1962. Ett stort tack till alla ni entusiaster som tog reda på våra Hallon 57-or som
hamnade i mellansvenska trädgårdar under 60-och 70-talet. Vi vet inte vad vi
gjorde, men det vi upplevde finns förmodligen fastspikat nånstans i rosten....
Tack alla ni som ger mitt
korta raggarliv en fortsättning...
Tack alla ni som älskar,
njuter och hänföres av...
Power Big Meet i Västerås....
... varje år.
Ja, jag är trött, men inte
på grund av avgaser och allmän nerskitning, jag tar det en gång om året. Jag
älskar det och kommer ta med mig i min grav att katalysatorer och etanol är ett
fans påfund....
