Jag blir bara sååå trött del 4

Så har det hänt igen, ja det sker tyvärr varje dag, varje timme...

...att en helt IQ-befriad alfahanne ger sig på en försvarslös kvinna och i detta fall så äckligt rått och "effektivt" så den stackars kvinnan avlider av skadorna efter en kortare tid på sjukhus.

Och det tar inte slut här, det visar sig att i det här fallet slagskämpen haft som huvudsysselsättning att plåga kvinnor i dryga 10 år för vilket han åtnjutit en skyddad tillvaro några månader på ett par av kriminalvårdens hotell i Kumla och/eller Tidaholm.

Och sen när fanskapet kommer ut fortsätter han på samma bana livligt påhejad av ett rättsväsende som inte är värt namnet

Har du hört det förut?

Japp, vi läser om liknande fall varje dag, suckar uppgivet och tycker det är fördjävligt. Tyvärr får jag inte känslan av att de rättsvårdande instanserna reagerar på samma kraftfulla sätt, det är fördjävligt.

Nej, de rättsvårdande uttrycker sig inte så.

- Vi måste utreda tycker Morgan Johansson.

och...

- Vi måste agera snabbare och prioritera bättre säger den tidigare nationella samordnaren mot Våld i nära relationer, Carin Götblad.

Agera och prioritera, jag känner igen orden från alla omorganisationer från KF/Coop.

Det är knappast de orden de olyckliga medsystrarna till den helt sönderslagne vill höra alltmedan de får gömma sig på olika boenden och hela tiden ha ett öga i nacken och om nätterna alltid sova med ett öga öppet.

Och det medan alfahannen fått sina sönderslagna  knogar omsedda på akutmottagningen, fått träffa nån lyssnande och förstående hjärnskrynklare som efter en kvart vet att alfahannen inte behöver straff utan förståelse och omtanke. Får han bara det så står det inte på förrän alfahannen glider förbi i arbetslöshetskön och får ett heltidsjobb på en förskola i byn.

I dagens samhälle och rättsapparat verkar det vara viktigare att ta hand om boven, analysera hans barndom, kritisera hans föräldrar, lärare och rektorer och leta rätt på allt som fan och hans moster lyckats fått fram så vi som sitter på läktaren ska klämma fram en tår och tycka så mycke synd om fanskapet som möjligt.

Allt detta medan kommunalpolitiker landet runt tävlar i att lägga ner kvinnojourer och andra vattenhål för de utsatta, kvinnorna och deras barn. Är det inte dags att vi, som av omgivningen uppfattad rättsstat, börja bry oss om brottsoffer och deras anhöriga. Att lägga fokus på deras liv och uppehälle. Se till att de får bo kvar på orten, att barnen får gå kvar i sin skola och att bovarna låses in på lång och obestämd tid och på en ort så långt bort från ära och redlighet som möjligt.

Men det är väl en nåd att stilla bedja om, att kritisera de som förstår bättre faller alltför sällan i god jord. För några veckor sedan lyckades jag tycka att det var för djävligt att klottra ner ett av stadens kulturhus. Jag gjorde ett inlägg på en facebook-grupp där jag la till att jag tyckte att man i detta fall skulle klippa "konstnärens" naglar djävligt korta.

Men se där, där gick gränsen, inte kunde man torgföra dylika åsikter i den gruppen inte, risken fanns ju att det i gruppen fanns nån som tyckte det var helt ok att skita ner stan med sprejfärg.

Nej, lås in ALLA kvinnomisshandlare på obestämd tid och låt oss vanliga dödliga få ryta till lite när det blir fördjävligt...

 

,,,jag blir bara sååå trött.